Evolution

Introduktion Om du går ut i naturen på sommaren så ser du en mängd olika intryck. Du ser växter i olika i olika former och färger. I luften sprids härliga dofter, fåglarna kvittrar och om du tittar noga på marken och växterna så ser du säkert en hel del insekter. Du kan även se större djur. Vi är vana vid hur naturen ser ut omkring oss och vi stannar inte uppså ofta och tänker på allt liv vi ser omkring oss. Det kan vara svårt att tänka sig jorden utan alla träd, buskar, djur och insekter. Har du någonsin funderat på hur jorden såg ut innan det fanns liv? Evolutionen Sedan livet började här på jorden för ungefär 3,5 miljarder år sedan har olika livsformer utvecklats genom tiden. De alldra första levande organismerna här på jorden bestod av en enda [[cell]], men hur denna första cell uppstod vet man inte. Men att alla olika arter som finns idag har utvecklats från de första encelliga organismerna är vetenskapsmännen överens om. Varje art har långsamt utvecklas genom [[Det naturliga urvalet]]. När två grupper av samma art lever i olika miljöer kan olika arter så småningom utvecklas. Efter en mycket lång tid blir skillnaderna så stora att arterna inte längre kan få avkomma med varandra. Då har det utvecklats till nya arter. Alla de arter som finns idag är resultat av den evolution som skett sedan livet började på jorden. Kontinentalplattorna Jordskorpan består av stora plattor, kontinentalplattor. Dessa rör sig hela tiden och varje år förflyttar de sig några centimeter. Det som idag är Sverige låg för 500 miljoner år sedan på södra delen av halvklotet och rörde sig sakta mot sydpolen. För 200 miljoner år sedan var Sverige en del av [[Pangaea]]. Jordskorpans förändringar har stor påverkan på hur miljön och organismerna utvecklas. Sammanslagningar och splittringar av stora landområden påverkar också hur olika växter och djur kan sprida sig. För att ta reda på hur livet på jorden har utvecklats har man studerat spår från liv, [[fossil]]. En population i utveckling <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/05/Gallinago_gallinago_1_(Martin_Mecnarowski).jpg"with="222" Height="286"> Om vi tittar på en population av fåglar, till exempel Enkelbeckasinen, som lever i ett kärrområde. Fåglarna har en spräcklig fjäderdräkt i brun, gul och svart. De har även en lång rak näbb med en mjuk, känslig spets. Denna beskrivning gäller för alla fåglar i populationen som lever vid detta kärr. Men inom populationen finns också en [[variation]] i utseendet. Enkelbeckasinen livnär sig på insekter och små kräftdjur som lever i kärrets bottenskikt. Fåglarna jagar genom att borra ner sin näbb i den fuktiga bottenoch fånga sina byten. Men vad skulle hända om deras levnadsmiljö plötsligt skulle förändras? Vad händer om kärret skulle torka? Då visar det sig att de individer med lite längre näbb fortfarande skulle kunna få tag i föda som lever längre ner i kärrets bottenskikt. Men de individer som har kortare näbb skulle ha svårt att hitta föda och de skulle dö i förtid. Nästan inga av de kortnäbbade fåglarna får då ungar och generna för kortare näbbar förs inte vidare. Fåglarna med längre näbbar däremot skulle fortfarande kunna få tag i mat och de kan leva och föröka sig i samma utsträckning som tidigare. Anlagen för långa näbbar förs alltså vidare. Många sådana här små förändringar i livsmiljön kan göra att nya arter bildas. Alla växter, djur, svampar och bakterier har utvecklats från samma ursprung genom att de individer som haft bäst möjligheter att överleva och fortplanta sig har levt vidare. Denna teori om hur organismer har utvecklats och anpassat sig kallas för evolutionsteorin, en teori som grundades av [[Charles Darwin]]. Olika livsmiljöer Om man undersöker jorden och dess alla invånare kan man se att djur och växter ser väldigt olika ut beroende på var på jordklotet de befinner sig. Både i vatten och på land är förutsättningarna annorlunda. Organismer har anpassat sig för att leva i salt eller i sötvatten på samma sätt som de anpassat sig att leva på olika landområden. Man brukar dela upp livsmiljöerna på land i olika huvudtyper, till exempel tundra, tropisk regnskog, savann och öken. Alla dessa områden har olika ekosystem och arter som har anpassat sig för att leva i de miljöerna. Temperatur och nederbörd varierar på dessa områden vid olika tider på året. Antalet soltimmar varierar också eftersom jordaxeln lutar, det är därför har olika årstider. <img src="http://1.bp.blogspot.com/-jU3PcdT35cE/VpYBJWF0hvI/AAAAAAAAAYs/db-7proWkPI/s400/IMG_1158.JPG"> Man har också delat in jorden i olika klimatzoner: [[Polarzonen]], [[Temprerade zonen]], [[Subtropiska zonen]] och [[Tropiska zonen]]. Inom de här klimatzonerna har områdena liknande temperatur, nederbörd och luftfuktighet. <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b3/MonthlyMeanT.gif"with="222" Height="286">

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1a/Charles_Darwin_photograph_by_Herbert_Rose_Barraud,_1881_2.jpg"with="222" Height="286"> Charles Darwin kom från Storbrittanien, London där han föddes 1809 och dog 1882. Han var utbildad läkare och präst och men han är mest känd för sitt arbete inom naturforskning. År 1831 fick Darwin möjlighet att ge sig iväg på en spännande världsomsegling på skeppet Beagle. Under resan fick han möjlighet att göra fältstudier på många olika platser på jorden. Observationerna han gjorde på Galapagosöarna fascinerade honom särskilt. Han såg att de arter som var bäst anpassade för sin livsmiljö klarade sig bäst, detta kallade han för det naturliga urvalet. År 1859 gav Darwin ut boken Om arternas uppkomst. Här kan ni se det livsträd Charles Darwin ritade som kunde förklara hans teori som var svår att sätta ord på. En bild säger ibland mer än 1000 ord. Högst upp på sidan kan man läsa "I think", jag tror. <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/58/Darwin_tree.png">

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e5/Lonesome_George_-Pinta_giant_tortoise_-Santa_Cruz.jpg"with="222" Height="286"> De individer inom en art som är bäst anpassade till sin livsmiljö har lättare att överleva och föröka sig. Denna teori kallas för det naturliga urvalet. Tillexempel hade en art av jättesköldpaddorna på Galapagosöarna genom flera generationer utvecklat en förändring på skölden som gjort det lättare för dem att nå högt upp där de kunde få tag i kaktusfrukt. Dessutom har de genom flera generationer fått en längre hals än jättesköldpaddorna på de andra öarna, detta gjorde att de lättare kunde nå maten och därigenom överleva och fortplanta sig.

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e8/Archaeopteryx_fossil.jpg"with="422" Height="486"> En fossil är rester från växter och djur som förstenats eller gjort avtryck i bergarter. Det kan allt exempelvis rester av sporer och frön, eller ben, skal och tänder. Det tar olika lång tid för en fossil att bildas och för att bestämma hur gammal den är så kan man antingen gå efter hur långt ner i berggrunden den hittades på eller genom att ta mäta hur många olika grundämnen som finns kvar i fossilen.

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cb/Pangaea_continents.svg/869px-Pangaea_continents.svg.png"with="422" Height="486"> Pangaea är namnet på den jättekontinent som en gång var jordens enda kontinent. Kontinenten splittrades sedan och har under 170 miljoner år ändrats och bildat de kontinenter som vi har idag.

Med vatiation menas det att det inte finns en enkelbeckasin som ser exakt likadan ut som en annan. Varje individ har sina egna speciella egenskaper. Egenskaper som de bland annat fått av sina föräldrar och som finns nerärvda i varje fågels arvsmassa. Näbbarna skiljer sig till exempel åt lite. Några kanske har något längre näbb än andra enkelbeckasiner medan andra kan ha en något kortare näbb. Här kan ni se variationen på näbbarna hos finkarna på Galapagosöarna. <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/ae/Darwin's_finches_by_Gould.jpg"with="222" Height="286">

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Animal_cell_structure_sv.svg/1280px-Animal_cell_structure_sv.svg.png"with="422" Height="486"> Celler är kroppens byggstenar. De innehåller blans annat DNA som i sin tur bestämmer hur vi ser ut. Människan består av flera miljarder celler.

<img src="http://2.bp.blogspot.com/-sOqL1K8dIHU/UTYLlhS65MI/AAAAAAAAADM/Vm2Lpo9v4qI/s1600/Antarktis.jpg"> Om man skulle flytta sig så långt norr eller söder man kommer på jordklotet så hamnar man i polarzonerna. Här är den plats på jorden som har minst antal soltimmar och medelvärdet på temperaturen blir aldrig högre än 10 grader. Stora delar av området är täcka av is och i marken är det [[permafrost]].

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f6/Sk%C3%A4ralid_S%C3%B6der%C3%A5sen_2.JPG"with="222" Height="286"> Sverige ligger i den temprerade zonen, i denna zon finns det olika klimattyper. I inlandet i Europa är det varma somrar och kalla vintrar. Längs med Europas kust är luften fuktigare och de har så mildare vintrar och svala somrar. Medelhavsklimatet har en torr och varm sommar och en milda regniga vintrar, länderna kring medelhavet ligger på gränsen mot den subtropiska zonen.

<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5a/Adansonia_digitata_Baobab.JPG"with="322" Height="386"> Den subtropiska zonen har mycket varma dagar och kalla nätter. Zonen kännetecknas av att ha lite nederbörd och hög värme. Klimatet har bidragit till att det finns stora ökenområden och grässtäpper i den subtropiska zonen. Men nära områden såsom medelhavet förekommer det mycket regn under vintrarna.

<img src="https://static.pexels.com/photos/2079/nature-forest-waterfall-jungle.jpg"with="322" Height="386"> Den tropiska zonen ligger längs med ekvatorn. Här är det mycket varm och det regnar mycket vilket även ger området en hög luftfuktighet. Det är i denna zon som jordens regnskogar finns.

Med permafrost innebär det att marken är frusen till is året om, detta innebär i sin tur att det inte finns några stora växter med stora rotsystem där.